Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation
Innehåll nr 3 2003

Världens mest kraftfulla neutronmikroskop kan hamna i Sverige

Den planerade forskningsanläggningen ESS kommer att öppna stora möjligheter inom alla de fält inom forskningen där material och molekyler studeras - och i synnerhet inom fält som materialvetenskap, nanoteknologi och bioteknologi. En viktig fråga som ännu kvarstår är dock var i Europa anläggningen ska byggas. Fem tänkbara kandidater finns och en av dessa är Lund.
ESS står för European Spallation Source och ska bli en anläggning för forskning som sker med hjälp av neutronspridning. Tidigast 2006 startar bygget av anläggningen, som blir den starkaste i sitt slag i världen.

ESS kan närmast jämföras med ett enormt kraftfullt mikroskop och forskare kommer att få möjlighet att göra en stor mängd olika analyser och undersökningar av material och molekyler - allt ifrån stål till enzymer.

- Tillämpningsområdet för den här typen av forskning är mycket stort, säger Lars Börjesson, professor i tillämpad fysik vid Chalmers tekniska högskola och biträdande huvudsekreterare för Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap på Vetenskapsrådet.

- Med neutronspridning går det att studera en mängd olika material - som till exempel biomembran, magnetminnen, material till flygplan och kretskomponenter - på sätt som inte går med andra tekniker. Framför allt inom bioteknik och nanoteknologi är forskningsmöjligheterna stora.

Till exempel kan man med neutronspridning studera väteatomernas positioner och rörelser i proteiner, den magnetiska strukturen i läshuvuden för hårddiskar och inre spänningar i ett turbinblad.

I korthet innebär spallation att en proton med hög energi träffar en tung metall varpå en mängd neutroner frigörs. Neutronerna "belyser" det material som ska undersökas och ger forskaren en ingående bild av materialets atomära struktur och dynamik.

- ESS-anläggningen som nu planeras blir i runda tal hundra gånger starkare än den anläggning som finns i Oxford i England. Detta gör det möjligt att studera mindre prover, att se fler detaljer med högre upplösning, och inte minst studera de allt mer komplexa materialen inom exempelvis biologi och nanoteknologi, säger Lars Börjesson.

Lund - en av fem kandidater


En central fråga som återstår att lösa handlar om var ess-anläggningen ska placeras. Organisationen ESS-Council, som består av 18 större laboratorier i elva europeiska länder, har redan presenterat den grundläggande tekniska designen, inklusive kostnadsberäkning och tidsplan. Placeringen av anläggningen har man dock ännu inte bestämt.

- Sedan förra året finns fem kandidatregioner. Två av dessa ligger i England, två i Tyskland och den femte är Lund, säger Lars Börjesson.

En organisation som arbetar för att ESS ska hamna i Lund är konsortiet ESS Scandinavia, där de flesta större skandinaviska universitet är representerade och i vilket Lars Börjesson är ordförande.

- Det finns många fördelar med att placera ess i Lund. I dag finns det ingen stor forskningsinfrastruktur i norra Europa och därför skulle det innebära ett rejält lyft för regionens forskning. I Lund finns redan synkrotronanläggningen MAX-lab, som skulle utgöra ett mycket bra komplement till ESS och vice versa. Vi har också sett exempel på att en anläggning av det här slaget blir en stark drivkraft för tillväxt och lockar till sig många högteknologiska företag, förklarar Lars Börjesson.

Kostnaden för ESS har beräknats till 15 miljarder kronor och finansieringen görs av de deltagande länderna tillsammans.

- Varje land bidrar med pengar i relation till sin BNP och värdlandet skjuter dessutom till en något större del. EU är inte alls inblandat i beslutet men kan ändå komma att betala en liten del av kostnaderna via strukturfonder, berättar Lars Börjesson.

Tidigt initiativ kan gynna Sverige


Det kommer att dröja minst två år innan det slutgiltigt bestäms var ESS ska byggas. Svårigheterna i beslutsfrågan har sin främsta grund i att Europa saknar en samordning för gemensamt beslutsfattande om satsning på forskningsinfrastruktur.

- Därför måste initiativet komma från något av kandidatländerna och här tror jag att Sverige har en god chans att verka för att vi får ESS-anläggningen. Det finns en tendens att de större länderna lägger beslag på projekt av den här betydelsen. Det är viktigt att regeringen tar ett tidigt politiskt initiativ i frågan samtidigt som man involverar de andra skandinaviska länderna.

Text: Andreas Fredriksson

Senast uppdaterad: 2008-04-16