Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation
Innehåll nr 4 2003

Japan tar upp kampen om forskningen

Japansk forskare
Japan hårdsatsar på att nå positionen som världens främsta forskningsnation - i tävlan med USA och EU. Nu står man inför en total omstrukturering av universitetssystemet, som ska bli drivande i forsknings- och innovationsprocessen. I ambitionerna ingår att öka forskarutbytet mellan industri och akademi och mellan Japan och andra länder - som t ex Sverige.
Sammanslagning och samsyn på central nivå, självstyre för universiteten, lärarundantagets avskaffande och en rad lagändringar för tekniköverföring, är några av de åtgärder som ska garantera Japan en topplacering bland världens forskningsarenor.

Investeringarna i vetenskap och teknik är massiva. Fokus ligger på IT, miljö, livsvetenskaper och nya material/nanoteknik, samtidigt som man också satsar på energi, rymd- och marinteknik och infrastrukturteknologi.

På flera områden har Sverige och Japan starka beröringspunkter; utbytet är intensivt inom t ex bioteknik, genomik, nanoteknik, miljövård, klimatforskning och robotforskning. Den strukturomvandling som ska göra universiteten till en dynamisk motor i samhällsutvecklingen leder nu också till intensifierad kontakt mellan länderna.

Inspiration från Chalmers


Bara några timmars snabbtågresa från Tokyo ligger Sendai och Tohoku University, i dag en inspirerande modell i förändringsarbetet. Här bildades nyligen Japans första TLO (Technology Lincensing Office, ungefär kontaktsekretariat) med en organisation för patentstöd och samverkan mellan universitet, samhälle och näringsliv.

Ett Hatchery Center (företagskuvös) och patentbolag finns redan på plats för att utveckla spirande företags- och produktidéer. Som privat universitet har man också erfarenhet av det självstyre som väntar de statliga nästa år.

Nästa steg blir att skola om universitetsanställda till entreprenörer, en nästintill total omställning för forskarna som tidigare inte tillåtits att ha bisysslor.

- En av de modeller vi inspireras av är innovationssystemet vid Chalmers tekniska högskola och vi undersöker nu hur en japansk modell kan utvecklas, berättar Yoku Harayma, professor i industriell ekonomi i Tohoku.

Medborgarnas medverkan

Massiva investeringar i forskningscentra och -kluster görs nu på universiteten runt om i Japan för att stödja framväxten av nya tvärvetenskapliga forskningsfält, som t ex nanoteknologi och bioteknik.

Man satsar också alltmer på forskningskommunikation med allmänheten och de framtida forskarna - barn och ungdom. Ett gigantiskt vetenskapsmuseum för frontlinjeforskning, MeSci i Tokyo, är ett synligt bevis på hur man försöker engagera och attrahera de unga.

Vid Tokyo Denki University möter professor Yukio Wakamatsu ett stort intresse för sin forskning om hur man skapar scenario workshops, arenor där forskare, politiker och medborgare möts.

- Att medborgarna engageras mer i forskningens prioriteringar, processer och resultat är livsviktigt för Japans framtid. Just nu arbetar vi med frågor om Tokyobukten och miljöhoten och vi har också testat modellen på genteknik och genmodifierade livsmedel, berättar professor Wakamatsu.

Förlorade år


Statens offensiva satsning ska till en del kompensera för industrin som förlorat forskningskapacitet under 1990-talets ekonomiska kris. Tillbakagången har ökat forskarrörligheten mellan industrin och akademin. I dag kan universiteten rekrytera högutbildade forskare med industribakgrund, och man arbetar även aktivt med att locka toppforskare från andra länder till Japan. Forskningssamarbete och internationellt utbyte på alla nivåer är högt prioriterat. Organisationer som JSPS (Japan Society for the Promotion of Science) har uppgiften att stärka och påskynda de internationella kontakterna, och ett nyöppnat kotor finns t ex i Stockholm.

Asien ett dynamiskt område


- Man kan inte undgå att bli imponerad av de enorma investeringar som görs inom såväl grundforskning som tillämpad forskning.

Det säger Pär Omling, generaldirektör på Vetenskapsrådet. Under senare år har han besökt Japan dels för att delta i en internationell konferens inom nanoteknik, och dels tillsammans med delegationen The Swedish Bio-Mission som leddes av Thomas Östros och bestod av representanter från KI, VINNOVA, Vetenskapsrådet och SUHF. Gruppen besökte flera forskningscentra och studerade bland annat Japans strategi för att hinna ikapp inom postgenomiken (efter kartläggningen av det mänskliga genomet). Andra fält som var av intresse för de svenska delegaterna var hjärnforskning, utvecklingsbiologi, stamcellsforskning och fält där medicin och IT kombineras, som bioinformatik och medicinsk teknik.

- Asien tonar alltmer fram som en intressant och dynamisk världsdel i forskningssammanhang och det sker stora satsningar såväl i Japan, som i exempelvis Korea och Kina. Vi har mycket att vinna på ett fortsatt ökat utbyte. Det svenska och japanska samhället har många likheter och den förändring som universitetsväsendet i Japan nu genomgår har redan skett i Sverige. Det finns också strukturella frågor som forskarrörlighet och jämställdhet att diskutera, kommenterar Pär Omling.

Text: Tina Zethraeus
Senast uppdaterad: 2008-04-16