Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Ett Expertsvar till politikerna

Med allt fler komplexa frågor att ta ställning till har politikernas behov av att få del av vetenskapligt beslutsunderlag ökat. Samtidigt uttrycker såväl forskarsamhället som politiker en önskan om bättre kommunikation. Om dessa behov kan mötas av ett Expertsvar för politiker och andra former för dialog mellan parterna är en fråga som Vetenskapsrådet nu utreder.
Diskussionen om hur man ska få till stånd en bättre kunskapsöverföring mellan forskare och politiker är intensiv både i Sverige och i öviga Europa. Viljan till kontakt finns på båda håll. Samtidigt som politikernas beslut kräver allt mer sakkunskap, vill forskarna att deras resultat snabbare ska komma till nytta i samhället.

Behovet av ökad kontakt mellan de båda grupperna debatterades vid Forskningens Dag i riksdagen 2004, där Vetenskapsrådets generaldirektör Pär Omling lovade talmannen att utreda förutsättningarna för en kanal mellan politiker och forskare enligt modellen Expertsvar.

Medieservicen Expertsvar


Sedan 2001 driver Vetenskapsrådet tillsammans med landets universitet och högskolor medieservicen Expertsvar. Journalistfrågor tas om hand av informatörer på universitet och högskolor, och besvaras med hänvisning till en eller flera forskare som är experter på ämnet.

Skulle en sådan service också kunna svara mot politikernas behov av att snabbt få en fråga belyst? En första pilotstudie och intervjuundersökning har gjorts av Bodil Vesterlund Tingsby, tills nyligen informationsdirektör på Chalmers tekniska högskola, på Vetenskapsrådets uppdrag.

– En del riksdagsledamöter blev lyriska inför möjligheten att ha tillgång till en sådan service, berättar Bodil Vesterlund Tingsby.

Idag finns de två instanserna RUT och RIFO i riksdagen. RUT, Riksdagens utredningstjänst, hjälper ledamöterna med underlag, exempelvis inför budgetdiskussioner. RIFO, Föreningen för riksdagsmän och forskare, har under drygt 50 år främjat kontakterna mellan forskare och politiker genom att belysa aktuella forskningsfrågor.

– RUT och RIFO gör mycket uppskattade insatser, men i dag upplever många ledamöter ett ökat behov av egna och kanske snabbare kontakter med forskarvärlden, säger Bodil Vesterlund Tingsby.

Behöver större nätverk


Även riksdagsledamöter med lång erfarenhet kan uppleva att det egna kontaktnätet är för snävt, och att man i vissa frågor blir allt för hänvisad till skildringar i media. Allt fler frågor har också globala dimensioner, och flera av politikerna underströk att det skulle vara ett stöd att få hjälp med internationella forskarkontakter. Ett Expertsvar för politiker, driven av Vetenskapsrådet och högskolevärlden skulle vara en garant för kvalitet och trovärdighet, menade många av de riksdagsledamöter som Bodil Vesterlund Tingsby intervjuade:

– Politikerna skulle lättare få tillgång till kunskap, stärka sina argument, höja nivån på den politiska debatten – och förhoppningsvis fatta bättre beslut. De menade också att ökade kontakter med forskarsamhället kan slipa bort skillnader i språkbruk mellan grupperna. Att en nationell service skulle ge dem tips om forskare i hela landet, såg ledamöterna som en stor fördel.

Hur ser då riksdagsledamöterna på riskerna med utökad kontakt? Kan ett Expertsvar för politiker leda till att forskarna berövas sin integritet och blir en del av det värderingsmaskineri som politiken utgör?

– Här förespråkade ledamöterna en självsanering av systemet, berättar Bodil Vesterlund Tingsby. Om forskarna upplever att politikerna missbrukar svaren kommer de inte att vilja svara på ytterligare frågor och tjänsten kommer att självdö.

Hur dialogen och relationen mellan forskare och politiker ska förbättras är en fråga som är aktuell i många olika länder. Tankar på faddersystem eller ömsesidiga studiebesök har fötts på olika håll. En modell för utbyte har prövats i Storbritannien där MP Scientist Pairing Scheme tagits emot med entusiasm. I dag söker närmare 90 forskare och parlamentariker en plats i schemat där man erbjuds att ”prya” på varandras arbetsplatser.

– Det är tankar som ligger i tiden, menar Majléne Westerlund Panke, som är ordförande i RIFO. Det vore klart intressant med ett nationellt system eftersom de yrkesmässiga kontakterna har en tendens att bli Stockholmscentrerade. Ett sådant utbytesprogram kan bredda nätverket och ge riksdagsledamoten ökad tillgång till expertkunskap inom ansvarsområdet.

Vad säger forskarna?


Nästa steg i utredningen blir att se hur forskarsamhället ställer sig till tankarna på ett Expertsvar för politiker och ett utbytessystem och frågor som: Finns det risk att forskarnas kunskaper blir slagträn i den politiska debatten i högre grad än i dag? Räcker deras tid till?

Dessa och liknande frågeställningar kommer Vetenskapsrådet att ta upp i den fortsatta diskussionen med intressenterna. En viktig fråga är tiden och resurserna: flera utredningar (senast HSV 2004) har pekat på att den demokratiska delen av samverkansuppdraget som handlar om forskningsinformation riskerar at komma i kläm mellan andra åtaganden.

– Det här skulle kunna vara ett sätt att underlätta för politikerna att ta tillvara den samlade kunskap som forskarvärlden står för. Men expertsvarsmodellen bygger på ett nära samarbete mellan universitetens informationsavdelningar och forskarna, det är också anledningen till att det blivit så framgångsrikt. Därför är det viktigt att tankarna på ett Expertsvar för politiker har starkt stöd av universitetsledningarna, framhåller Vetenskapsrådets generaldirektör Pär Omling.

Vetenskapsrådet utreder vidare


Den fortsatta utredningen om ett Expertsvar för politiker och ett eventuellt utbytessystem ska genomföras i nära samverkan med andra aktörer på området – RIFO, Forskningsforum, SUHF med flera. Den kommer bland annat att omfatta forskarnas och informationsavdelningarnas synpunkter, samt möjligheter för samverkan med det befintliga systemet Expertsvar. Utredningen ska också beakta andra initiativ på området som till exempel EU:s databas SINAPSE. I början av nästa år ska ett förslag presenteras. Ansvarig är Tina Zethraeus på Vetenskapsrådet, idag projektledare för Expertsvar för journalister.

Text: Ragnhild Romanus
Senast uppdaterad: 2008-04-14