Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Förslag om svensk strategi för internationell forskning

Svenskt deltagande i internationell forskning bör styras av en tydlig strategi, förankrad på högsta politiska nivå. Det anser Bjarne Kirsebom, som tagit fram ett underlag för en internationell strategi inom svensk forskningspolitik. Långsiktiga forskningsavtal med länder utanför Europa står högt upp på önskelistan.
— Den globala forskningskartan håller på att ritas om, och Sverige bör därför snarast investera i strategiska allianser med viktiga forskningsnationer utanför Europa, säger han. Annars riskerar Sverige en undanskymd plats på världens framtida forskningsarena.

En "strategisk allians" betyder i praktiken att två länder tecknar en förbindelse på politisk nivå kring ett långsiktigt forskningssamarbete. Det kan handla om gemensam forskarutbildning, gemensamma forskningsprojekt eller samarbeten mellan företag och forskningsinstitutioner i de båda länderna.

Arbetet med att bygga allianser kräver en långsiktig investering, enligt Bjarne Kirsebom, till att börja med 120 miljoner kronor under perioden 2008 till 2012. Att många svenska forskare och institutioner redan har goda samarbeten med olika länder är bra, men räcker alltså inte, förklarar han:

— I en värld där kunskapsutvecklingen blir alltmer global och forskning blivit en tung strategisk resurs i konkurrensen länder emellan, måste regeringen ta ett ansvar för att säkra svensk närvaro på de viktigaste arenorna för forskning.

Bjarne Kirsebom lyfter fram länder som Kina, Japan, Indien och Brasilien som intressanta att upprätta allianser med. Däremot specificerar han inte vilka forskningsområden som Sverige bör satsa på, men understryker att en prioritering måste göras.  

Vetenskapsrådets Generaldirektör Pär Omling är dock direkt negativ till att inom grundforskningsområdet peka ut särskilda samarbetspartners i utvalda länder.

— Det skulle innebära en begränsning som påverkar kvaliteten på svensk forskning negativt, säger Pär Omling.

Att svenska politiker hittills hållit en låg profil när det gäller svensk forsknings roll internationellt, tror Bjarne Kirsebom beror på den starka tradition av forskarinflytande (bottom-up) som finns i Sverige. Man har känt det som ologiskt att lägga sig i från politiskt håll, menar han.

— Ändå är det faktiskt så att Sverige redan har börjat staka ut en internationell forskningspolitik genom sitt engagemang i eus ramprogram, konstaterar han.

I sitt underlag ger Bjarne Kirsebom vidare en rad förslag på hur Sverige kan stärka sin position som forskningsnation. Samarbetet inom Norden bör intensifieras, och de nordiska länderna fungera som en enad front inom framför allt EU, anser han.
Sverige bör också fortsätta att vara aktiv inom ramen för EUs forskningssatsningar.

För att den internationella strategin ska fungera väl i praktiken krävs en förstärkt omvärldsbevakning, anser Bjarne Kirsebom. Han föreslår därför att regeringen inrättar "Kollegiet för omvärldsbevakning", ett nätverk med representanter för bland annat regeringskansliet, forskningsfinansiärer och lärosäten.

Uppgiften att samordna arbetet kring strategin på nationell nivå ska ligga på VINNOVA, tycker Bjarne Kirsebom, eller — om Madelene Sandströms förslag blir verklighet — på den nya samlade myndigheten för forskningsfinansiering.

Vetenskapsrådet håller med om att en väl genomtänkt bevakning och analys på nationell/internationell systemnivå av forskningsområdet är av stor vikt och utrymme för förbättringar finns. Om ett kollegium för omvärldsbevakning är det rätta bör analyseras vidare.

— Det får inte innebära att den internationella samverkan försvåras för den enskilda forskaren säger Pär Omling.

Bjarne Kirsebom är ansvarig för forsknings- och utvecklingsfrågor vid Sveriges ständiga representation inom EU.

Läs hela remissen på www.vr.se

Jessica Rydén
Senast uppdaterad: 2008-06-30