Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Kvalitetsdiskussion efter UVK-utvärderingar

Utbildningsvetenskaplig forskning har utvärderats internationellt. För att diskutera kvalitet i utbildningsvetenskaplig forskning arrangerade Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet och Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté i maj ett seminarium i Göteborg.
Utbildningsvetenskaplig forskning finansierad av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté har varit föremål för internationella utvärderingar under senare år. På seminariet i Göteborg medverkade utvärderarna professor Elke Sumfleth från universitet i Duisburg Essen, professor Madeleine Arnot från Cambridge University och professor Petter Aasen från Högskolan i Vestfold och det norska utvärderingsinstitutet Nifu/Step för att ge sin syn på vad kvalitet i svensk utbildningsvetenskaplig
forskning är.

Utvärderingarna väcker fundamentala och viktiga frågor kring kvalitet i utbildningsvetenskaplig forskning, hur kvalitet utvärderas och värderas samt hur kvalitet i utbildningsvetenskaplig forskning ställs i relation till de olika intressenternas förväntningar.

Publicera internationellt


Professor Arnot framhöll vikten av men också svårigheten med att publicera i internationella tidskrifter:

— Svensk utbildningsvetenskaplig forskning är intressant för andra länder men vi måste få tillgång till den. Det är viktigt för alla forskningsområden att få internationella influenser för att hålla hög kvalitet. Det är dock svårt att få artiklar publicerade i andra länder än sitt eget.

Forskare från Storbritannien har svårigheter att få artiklar publicerade i amerikanska tidskrifter, inte på grund av språket, utan på grund av olikheter i sättet att beskriva, teorier och metoder.

Solveig Hägglund, professor från Karlstads universitet, höll med och menade att det är svårt att utveckla sådana gemensamma referensramar.Professor Sumfleth menade i den utvärdering som hon var med och genomförde att didaktik är ett relativt ungt forskningsområde och att långt fler frågor ställdes i projekten än vad som blev besvarade.

— Men sade Sumfleth, frågorna var för stora och för vida och omöjliga att besvara under en treårsperiod. Frågeställningarna måste konkretiseras mera.

Forskningsresultat


Ference Marton, professor från Göteborgs universitet ser en stor skillnad mellan det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet och andra områden och det är att resultaten sällan diskuteras inom utbildningsvetenskapen.

— Under kommitténs livstid har relevansen av grundforskning och praxisnära forskning kommit upp på agendan. Resultaten av utbildningsvetenskaplig forskning — liksom av all annan forskning — innebär att vi får reda på något som vi inte visste förut. Forskningsresultat kan aldrig verifieras slutgiltigt. Däremot kan de få stöd eller också falsifieras.

Professor Aasen konstaterade att precis som i Sverige är utbildningsvetenskaplig forskning också i andra länder, under påtryckningar och översyn. Samma problem finns med att hitta ett gemensamt forskningsspråk — som visar att utbildningsvetenskaplig forskning inte är samhällsvetenskaplig forskning utan något mer. Aasens studie visar att uvk genom sitt beredningsarbete har tagit sig an den här
problemställningen på en konstruktivt sätt.

Förändrat landskap


Sverker Lindblad, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och dagens moderator ställde frågan "Hur ska vi arbeta med forskningens kvalitet och utveckling?" Ulf P. Lundgren, utbildningsvetenskapliga kommitténs huvudsekreterare inledde med att reflektera över de senaste sju åren, sedan uvk bildades.

— Mycket har hänt. Fakultetspengarna har ökat, mer utbildningsvetenskaplig forskning än uvk-finansierad forskning pågår på våra svenska universitet och högskolor men vi behöver fler nätverk. Utbildningsvetenskaplig forskning har breddats, ansökningar kommer från forskare från fler och fler discipliner och landskapet har förändrats. Vi håller just nu på att kartlägga detta landskap.

Professor Inger Wistedt från Stockholms universitet menade att utmaningen för utbildningsvetenskaplig forskning är att kombinera relevansen för lärarutbildningen med hög vetenskaplig kvalitet och att det går att lösa genom samarbete mellan lärare, lärarutbildare och forskare.

— Utvärderarna framhåller att det behövs mer senior forskning inom utbildningsvetenskap, men de flesta professorer har liten kunskap om vad som försiggår i klassrummet och lärar-
utbildarna, som har förtrogenhet med fältet, har oftast liten erfarenhet av och tid till forskning. Därför behövs samarbete. Det är också viktigt att vidga världen, så att forskningsprojekten blir kritiskt granskade och får influenser utifrån gärna medan projekten pågår.

Katarina Pettersson Brdarski
Senast uppdaterad: 2008-06-25