Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Med stipendier till Rom och Zürich

Neurofysiologen Alexandra Waldenström har med hjälp av ett tvåårigt postdoktorstipendium vid eth/Zürichs Universitet i Schweiz kunnat studera hur man med hjälp av antikroppsbehandling och fysisk träning kan behandla permanenta ryggmärgsskador.
Total förlamning beror på att ärrbildningarnas molekyler hindrar återväxten av de skadade nerverna i ryggmärgen. Genom att blockera dessa ärrmolekyler med antikroppar går det att utveckla en viss återväxt.

Men de nya nervförbindelserna är kaotiska och slumpartade. Alexandra Waldenström har undersökt om man med hjälp av fysisk träning och rehabilitering kan åstadkomma mer kontinuerliga förbindelser.

— Gåtan är inte löst, men vi har kommit god en bit på väg. Jag har lärt mig nya metoder och har kunnat ta del av försök med råttor som visar att en kombination av träning och antikroppsbehandling ger goda resultat.

—Det har varit mycket givande att arbeta i ett stort laboratorium med 40 forskare. Där fanns en stor öppenhet och generositet och jag hoppas på ett fortsatt samarbete.

Socialantropologen Paolo Favero fick 2005 ett postdoktorstipendium för att studera betydelsen av visuella kulturella intryck och identitetsskapande med utgångspunkt från den indiska diasporan i Rom.

— Stipendiet har inneburit en fantastisk möjlighet att följa hur och i vilken mån migranter och migrationsfrågor blir införlivade i italiensk politik. Speciellt under senare tid då vi har bevittnat ett tragiskt maktskifte åt höger, säger Paolo Favero, som tack vare stipendiet numera arbetar som lektor i visuell kultur vid University College London.

Paolo Favero följde ett antal indiska artister i Rom och studerade bland annat deras utrymme i det offentliga rummet. Så småningom blev kopplingen mellan offentlig italiensk kultur, politik och migrationsfrågorna i Rom allt intressantare.

— Det blev oerhört tydligt hur migranter används av italiensk media för att sprida rädsla och panik. Även då medierna vill skapa förståelse för migranterna så åstadkommer man en sådan stark exotisering av dem att framställningen i stället får negativ effekt.

Carina Roxström
Senast uppdaterad: 2008-06-30
Alexandra Waldenström.
Paolo Favero