Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Två tvärvetenskapliga Linnémiljöer

Jonas Frisén är koordinator för en av de 20 forskningsmiljöer som fått Linnéstöd i år. Det är ett tvärvetenskapligt program där biomedicin möter kärnfysik, i ett försök att förstå hur celler nybildas hos människor.

När celler förstörs av skador eller sjukdom kan man lösa det genom transplantation — eller förnyelse, så kallade regenerering i kroppen.

— Nyckelfrågan är vilka celler som kan nybildas och till vilken grad, säger Jonas Frisén, som är professor i stamcellsforskning på Karolinska Institutet.
Förstår man hur processen går till kan man utveckla nya läkemedel.
Hans forskargrupp har tagit fram en helt ny metod för att datummärka enskilda celler, genom att utnyttja radioaktiva isotoper från de kärnvapenprov som gjordes under kalla kriget.

— Vi har redan tjuvstartat genom att titta på fettceller — även om man kanske inte vill att de ska regenerera, haha.
Jonas Friséns projekt, The Human Regenerative Map, får 60 miljoner kronor fördelade över tio år.

— Nu ska vi expandera! Vi är fem forskargrupper med totalt ett 50-tal medarbetare. Metodiken är dyr, men vi ska också anställa några fler
forskare.

Lennart Olsson i Lund är koordinator för LUCID, ett nytt Linnéprojekt som ska forska tvärvetenskapligt kring hållbar utveckling.
— Vi är glada för bidraget, dels för pengarna men också som ett erkännande av bredden på den här forskningen.

LUCID står för Lund University Centre of excellence for Intregration of social and natural Dimension of sustainability.

Syftet med lucid är att integrera naturvetenskapliga och humanvetenskapliga dimensioner för att forskningen bättre ska kunna bidra till ett långsiktigt globalt hållbart samhälle.

— Det är ett obeforskat område i gränssnittet mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan kunskap och handling. Därför har vi forskare inom allt från naturvetenskap till filosofi och ekonomisk historia i vår grupp.

Det finns många synliga hållbarhetsproblem i samhället; till exempel fattigdom, hunger, sjukdomar. Därutöver finns också osynliga problem som identifierats av forskarsamhället; till exempel vattenbrist, klimatförändring, avskogning och överfiskning.

— Men vetenskaplig förståelse räcker inte. Det krävs även mål och politiska strategier, säger Lennart Olsson och berättar att man tillämpar två vetenskapliga inriktningar parallellt — både problemlösande forskning och kritiskt granskande forskning som ifrågasätter rådande världsordning.

— Det finns aldrig endast en lösning...

Text: Eva Barkeman
Foto: Anders Norderman
Senast uppdaterad: 2008-06-30
Bild på Jonas Frisén. Foto: Anders Norderman.
Jonas Frisén.
Bild på Lennart Olsson. Foto: Anders Norderman.
Lennart Olsson.