Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Nu bedöms ansökningarna till strategiska områden

I propositionen Ett lyft för forskning och innovation, föreslog regeringen ett ökat stöd till 24 forskningsområden under perioden 2009—2012. Vetenskapsrådet, Fas, Formas, Energimyndigheten och Vinnova fick i uppdrag att utlysa, granska och föreslå fördelning av medel till universitet och högskolor inom 20 av dessa områden. Sammanlagt ska 1 315 miljoner kronor gå till dem, summan för alla 24 områden är 1 800 miljoner kronor.

Utlysningen av de 20 områdena öppnade i mitten av februari 2009, med sista ansökningsdag den 16 mars. Det var rektor som skulle söka bidragen. De paneler som nu ska bedöma ansökningarna kommer i huvudsak att bestå av internationella experter. Senast i mitten av juni 2009 ska myndigheterna rekommendera regeringen vilka ansökningar som bör beviljas. Sedan är det regeringen som fattar besluten och betalar ut anslagen.

— Den här utlysningen var ett gemensamt uppdrag vi myndigheter fick och den har verkligen inneburit ett tätt samarbete, berättar Margareta Eliasson, den forskningssekreterare som ansvarat för utlysningen på Vetenskapsrådet. Bråttom har det varit också, både för oss att iscensätta den och för dem som sedan sökte. Nu har granskarna fram till slutet av maj på sig.

Regeringens argument för satsningen är att det finns ett behov av långsiktigt stöd för forskning inom särskilt strategiska områden av betydelse för samhälle och näringsliv. I propositionen framhölls att flera av de utpekade forskningsområdena är lämpliga för samverkansprogram med näringslivet. Forskningsområdena är utvalda för att de har, eller har potential att uppnå, högsta kvalitet vid en internationell jämförelse och samtidigt är av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv. När ansökningar bedöms ska det också vara utifrån dessa kriterier, den vetenskapliga excellensen är dock ett grundkriterium.

De lärosäten som tilldelas medel får dessa som utökade basanslag, med vars hjälp lärosätet ska bygga upp forskning inom området på högsta internationella nivå. Tanken är att det strategiska forskningsområdet ska kunna bli en av lärosätets viktigaste profiler.

Satsningarna kommer att följas upp årligen av de ansvariga forskningsfinansiärerna. Efter fem år görs en utvärdering som kan leda till att medel omfördelas mellan forskningsutförare.

Text: Ragnhild Romanus

Senast uppdaterad: 2009-03-23
För följande 20 strategiska forskningsområden har Vetenskapsrådet, Fas, Formas, Energimyndigheten och Vinnova ansvar för utlysning och beredning av ansökningar, medan regeringen beslutar om medlen och betalar ut dem som basanslag. Upp till två myndigheter delar på ansvaret för ett och samma forskningsområde, men en har huvudansvaret. Vetenskapsrådet har huvudansvar för tio områden, här märkta med *.
• Energi
• Hållbart nyttjande av naturresurser
• Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald
• Klimatmodeller
• Havsmiljöforskning
• Cancer *
• Diabetes *
• Epidemiologi *
• Molekylär biovetenskap *
• Neurovetenskap, inklusive hjärnans och nervsystemets sjukdomar *
• Stamceller och regenerativ medicin *
• Vårdforskning *
• Nanovetenskap och nanoteknik *
• E-vetenskap *
• Materialvetenskap, inklusive funktionella material
• IT och mobil kommunikation, inklusive framtida lösningar för kommunikation och ledningssystem
• Produktionsteknik
• Transportforskning
• Säkerhet och krisberedskap
• Politiskt viktiga geografiska regioner *