Utlysningen av de 20 områdena öppnade i mitten av februari 2009, med sista ansökningsdag den 16 mars. Det var rektor som skulle söka bidragen. De paneler som nu ska bedöma ansökningarna kommer i huvudsak att bestå av internationella experter. Senast i mitten av juni 2009 ska myndigheterna rekommendera regeringen vilka ansökningar som bör beviljas. Sedan är det regeringen som fattar besluten och betalar ut anslagen.
— Den här utlysningen var ett gemensamt uppdrag vi myndigheter fick och den har verkligen inneburit ett tätt samarbete, berättar Margareta Eliasson, den forskningssekreterare som ansvarat för utlysningen på Vetenskapsrådet. Bråttom har det varit också, både för oss att iscensätta den och för dem som sedan sökte. Nu har granskarna fram till slutet av maj på sig.
Regeringens argument för satsningen är att det finns ett behov av långsiktigt stöd för forskning inom särskilt strategiska områden av betydelse för samhälle och näringsliv. I propositionen framhölls att flera av de utpekade forskningsområdena är lämpliga för samverkansprogram med näringslivet. Forskningsområdena är utvalda för att de har, eller har potential att uppnå, högsta kvalitet vid en internationell jämförelse och samtidigt är av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv. När ansökningar bedöms ska det också vara utifrån dessa kriterier, den vetenskapliga excellensen är dock ett grundkriterium.
De lärosäten som tilldelas medel får dessa som utökade basanslag, med vars hjälp lärosätet ska bygga upp forskning inom området på högsta internationella nivå. Tanken är att det strategiska forskningsområdet ska kunna bli en av lärosätets viktigaste profiler.
Satsningarna kommer att följas upp årligen av de ansvariga forskningsfinansiärerna. Efter fem år görs en utvärdering som kan leda till att medel omfördelas mellan forskningsutförare.
Text: Ragnhild Romanus