Publicera er på både svenska och engelska!

— Jag tror att det bara är en övergångsperiod innan antologier och monografier görs tillgängliga på nätet, säger hon. Det kommer att ske därför att det är nödvändigt för förlagen och forskarna att anpassa sig till den förändring som redan skett: våra läsare — studenter, doktorander och kolleger — söker idag sin information på nätet.

Hon berättar om framsynta förlag i Tyskland och Storbritannien som redan insett att försäljningen inte tar skada av att böckerna läggs ut i sin helhet på nätet. Med köplänk på sidan och återhållsam prissättning kan det tvärtom generera affärer, eftersom få vill läsa en hel bok på skärmen eller skriva ut den som en bunt A4.

Elisabet Engdahl menar att svenska humanister behöver reflektera mer över hur de sprider sina forskningsresultat på bästa sätt, och i större utsträckning använda sig av refereegranskade tidskrifter.

— I många humanistiska ämnen behövs en uttömmande monografi på det språk som källmaterialet är på. Men man behöver också informera en bredare krets om att den här forskningen förekommer, och det görs lämpligen i kortare texter på andra språk.

Astrid Söderbergh Widding, chefredaktör för den nystartade Open Access-tidskriften Journal of Aesthetics & Culture och professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, håller med.

— Det handlar inte om att ersätta, utan om att komplettera de publiceringsformer som vi är vana vid, säger hon.

Journal of Aesthetics & Culture hör till den än så länge starkt begränsade, men växande skaran Open Access-tidskrifter inom humaniora. Tidningen, som får bidrag från bland annat Vetenskapsrådet, finns enbart som nätupplaga. Den lanserades i november och ett antal manus har redan kommit in till redaktionen. De genomgår nu sedvanlig peer review. Framåt årsskiftet hoppas Astrid Söderbergh Widding att tidningen ska ha hunnit publicera en första omgång artiklar.

Publiceringsavgifter problem

— Jag tror att publiceringsavgiften kommer att bli ett problem den dag vi inte längre kan sponsra skribenterna, säger Astrid Söderbergh Widding.

Hon anser att forskningsfinansiärerna måste ta konsekvenserna av förändrade publiceringsmönster och betala kostnader för artikelpublicering i samma utsträckning som de ger tryckbidrag för böcker.

— Open Access-tidskrifterna måste ha finansiering för att ha råd med bra kvalitetsgranskning, säger Elisabet Engdahl. Därför behöver många av dem ta ut publiceringsavgifter. Forskningsråden kan hjälpa till med betalningen av avgifterna enligt olika modeller, det har vi sett bra exempel på i bland annat Kanada, men jag tror att lärosätena måste ta det största ansvaret i den här frågan. Det är inte heller så stora summor det handlar om.

För lärosätena skulle dessutom en sådan extrakostnad kompenseras av att universitetsbibliotekens prenumerationskostnader på sikt kommer att minska som en konsekvens av förändringarna på tidskriftsmarknaden, menar Elisabet Engdahl.

Text: Anders Nilsson

Läs om Vetenskapsrådets krav på Open Access.