Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Vetenskapsrådet


kräver


Open Access

Öppnad skattkista med vetenskapliga tidskrifter. Foto: Jan Wikner

Fri och obegränsad tillgång till forskningsresultat - det är tanken bakom Open Access. Foto: Jan Wikner

Från och med nästa års utlysning ska den forskning som helt eller delvis finansieras från Vetenskapsrådet publiceras enligt Open Access (OA), det vill säga fritt tillgängligt för alla.
— Forskningen är ju redan betald via skatten. Då ska också alla ha rätt att ta del av den gratis, menar Håkan Billig, som har uppdraget att driva frågan på Vetenskapsrådet.

Idag betalas publiceringen ofta både genom prenumerationsavgifter och av forskarna själva i form av "page charge", vilket kan uppfattas som dubbel avgift för forskning som redan är producerad med offentliga medel.

Beslutet att nu införa Open Access som villkor i utlysningarna är en följd av Berlindeklarationen som Vetenskapsrådet skrev under 2005, en internationell avsiktsförklaring att verka för Open Access — att alla ska få fri och obegränsad tillgång till vetenskapligt bedömda artiklar.

Det finns huvudsakligen två sätt att publicera sina resultat enligt Open Access:

• I en Open Access-tidskrift. Det finns över 4 000 Open Access-tidskrifter i världen, som alla använder peer review som kvalitetsgranskning.

• Genom så kallad parallellpublicering av en artikel i en traditionell tidskrift i ett arkiv vid det egna universitetet.

De flesta traditionella tidskrifter har även en on-line version eller tillåter parallellpublicering, antingen direkt (ibland mot en extra avgift) eller efter en viss tid (6—12 månader senare).

Inom sex månader


De forskare som får finansiering från Vetenskapsrådet från och med 2010 ska garantera att kommande forskningsresultat ska finnas fritt tillgängligt enligt Open Access inom sex månader efter publicering. Liknande villkor gäller för finansiering från Europeiska forskningsrådet, ERC.

Publicering i monografier och bok-kapitel är undantagna från Vetenskapsrådets Open Access-krav än så länge eftersom utvecklingen inte kommit lika långt där. Några extra bidrag för att täcka publiceringskostnaden ger inte Vetenskapsrådet.

— I projektbidragen ingår redan så kallad overhead för indirekta kostnader.
När bibliotekens prenumerationsavgifter minskar, frigörs resurser som i stället bör vara tillgängliga för forskare som publicerar sina resultat i tidskrifter med direkta publiceringsavgifter, säger Håkan Billig.

Vetenskapsrådet har kritiserats för att var senfärdiga med att kräva Open Access.

— Men vi ville inte måla in forskarna i ett hörn. Det är först nu som i princip alla svenska universitet och högskolor har ett öppet digitalt arkiv för så kallad parallellpublicering.

Av landets 42 universitet och högskolor saknar bara 11 institutionella arkiv, och dessa har — förutom Karolinska Institutet — heller inte många forskningspublikationer. Som exempel
"publicerar" sig de sju konstnärliga högskolorna ofta i form av konstnärliga utvecklingsarbeten.

En fjärdedel publiceras öppet


Idag publiceras knappt en fjärdedel av forskningen vid svenska lärosäten öppet på nätet, enligt Jan Hagerlid, samordnare för Open Access-programmet vid Kungliga Biblioteket. Han tror att Vetenskapsrådets beslut att införa krav på Open Access har en stor symbolisk betydelse.

— Det är ett sätt att marknadsföra begreppet och visa att det är allvarligt menat, säger han och berättar att det blev rusning till deras informationsseminarier om Open Access efter
Vetenskapsrådets beslut.

På sikt betyder beslutet förstås en större tillgänglighet på forskningsresultat, även om det slår igenom först om några år. Jan Hagerlid menar dock att parallellpublicering är en övergångslösning.

— Den snabbar upp utvecklingen mot fri tillgänglighet, men på sikt kommer den direkta OA-utgivningen att dominera. Vi får se experiment med nya modeller men givetvis kommer kvalitetsgranskningen och statusskillnaderna att finnas kvar. Redan nu finns ett antal OA-tidskrifter med högsta impact-faktor inom sitt område. Förlag som plos och BioMed Central ligger långt framme, andra kommer att följa efter. En genomförd OA-modell medför stora samhällsekonomiska vinster.

Hur kommer Vetenskapsrådet att följa upp det nya kravet på öppen publicering?

— Vi är ingen tillsynsmyndighet utan det är prefektens sak att se till att forskarna uppfyller villkoren, liksom vad gäller de etiska reglerna. När forskarna söker om förlängning av projektet kan dock beredningsgruppen kolla att villkoren har uppfyllts, säger Håkan Billig.

Text: Eva Barkeman

Läs mer om Open Accesslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

PLOS


De kanske mest kända Open Access-tidskrifterna kommer från PLoS, Public Library of Science, en ideell organisation som startades av tre biomedicinare 2000. Målet, då som nu, är att göra all forskningslitteratur fritt tillgänglig för alla i öppna arkiv på nätet.

PLoS driver sju tidskrifter med peer review fritt online — en generell och sex ämnesspecifika. Tekniken gör att publiceringen är snabb och billig. Författarna har upphovsrätten. Ett forum för diskussion erbjuds också i anslutning till artiklarna. Tidningarna finansieras delvis genom donationer, men affärsmodellen är att den som får sina artiklar publicerade betalar en viss avgift, i nuläget mellan 1 350 och 2 900 dollar beroende på ämnesområde. Forskare vid vissa forskningsinstitutioner har rabatt. I Sverige är bara Lunds universitet kopplat till PLoS. Forskare som inte har finansiering för publicering kan få dispens.
PLoS har sitt säte i San Francisco, USA. Läs mer på www.plos.org/journals.

BIOMED CENTRAL


BioMed Central är ett kommersiellt förlag inom Springer Science+Business Media för en rad Open Access-tidskrifter inom det biomedicinska fältet. Alla artiklar granskas genom peer review, och publiceras sedan direkt och fritt tillgängligt både på PubMed Central och BioMed Central. PubMed Central är ett resultat av NIH:s tidigare chef, Nobelpristagaren Harold Varmus ambition att NIH skulle sätta upp ett fritt tillgängligt publikationsarkiv för medicinska forskningsresultat.

SWEPUB SAMLAR ALL SVENSK FORSKNING I EN PUBLIK INGÅNG


Den 26 november 2009 lanserades SwePub, en samlad publik ingång till svensk vetenskaplig publicering. Tjänsten ska öka tillgängligheten till det som svenska forskare publicerar.

SwePub ska:
• hämta samtliga poster för vetenskapliga
publikationer från lärosätenas publiceringsdatabaser,
antingen de är fritt tillgängliga eller inte.
• göra dessa poster tillgängliga för sökning
från slutanvändare och för hämtning
till andra tjänster.
• ge möjlighet och verktyg för att utnyttja metadata som underlag för redovisning
och analys av den svenska vetenskapliga
publiceringen.
• fungera som en publikt tillgänglig söktjänst
inom ramen för Libris nationella system.
• Kungliga biblioteket står värd för Swepub,
som är ett samarbete mellan universitetsbiblioteken
i Göteborg, Linköping,
Lund, Uppsala och enheten för Libris vid KB.

Läs mer om SwePublänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs artikeln "Publicera er på både svenska och engelska" om Open Access inom humaniora.

Senast uppdaterad: 2010-01-12