Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Alla behöver infrastruktur

Forskningsinfrastrukturer är en fråga som numera berör alla forskningsområden, slår Vetenskapsrådets nytillträdda huvudsekreterare för forskningsinfrastrukturer, Juni Palmgren, fast. Hon vill bland annat utveckla det nordiska samarbetet på området samt flytta fram positionerna även för infrastrukturer för tillämpad forskning.
Inom områden som fysik och astronomi finns en lång tradition av infrastrukturanläggningar och internationellt samarbete, konstaterar Juni Palmgren, men de senaste åren har det skett en snabb utveckling inom bland annat medicin, samhällsvetenskap och humaniora där man ser behov av gemensamma forskningsinfrastrukturer och börjar verka för sådana.

— Idag är forskningsinfrastrukturer en relevant fråga för alla discipliner, säger hon. Som huvudsekreterare vill jag slå vakt om bredden i hur vi ser på och utvecklar och finansierar infrastrukturer för svensk forskning.

Mer nordiskt samarbete
Att utveckla det nordiska samarbetet är en angelägen fråga, deklarerar hon. Både vad gäller samverkan mellan infrastrukturer som byggs i Norden och i frågor där de nordiska länderna har gemensamma intressen som partners i europeiska och internationella forskningsinfrastrukturer.

— Var för sig är vi rätt små. Ökat regionalt samarbete ger oss större inflytande och en starkare röst.

Ett annat område där hon hoppas att RFI ska kunna flytta fram positionerna ytterligare är infrastrukturer för tillämpad forskning. I RFI:s ansvarsområde ingår nämligen även infrastrukturer inom Vinnovas, FAS:s och Formas domäner.

— Det är en diskussion som ännu är i sin linda: Finns det ökade behov av forskningsinfrastrukturer av mer tillämpad karaktär, som uppfyller rfi:s kriterier, och där ett samlat nationellt grepp kring uppbyggnad och drift vore värdefullt? Jag tror det, men det är ännu för tidigt att peka ut enskilda forskningsområden.

Juni Palmgren efterträder Lars Börjesson, som varit huvudsekretare för Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI (tidigare KFI) sedan det bildades 2005. Hon är professor i biostatistik vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Ledamot i RFI och ordförande för dess beredningsgrupp för e-vetenskap har hon varit ända från start.
Prioriteringar på agendan

Den första stora uppgiften för henne som huvudsekreterare blir att föra en dialog med universitetsledningarna och de aktiva forskarna för att uppdatera de generella prioriteringarna inom svensk infrastruktur. Det kommer att fylla hennes tid under hösten, säger hon.

— Det har hänt en hel del under de senaste åren, både i det europeiska infrastruktursamarbetet och i Sverige, bland annat med de strategiska satsningar som lyftes fram i forskningspropositionen 2008. Flera större infrastrukturprojekt har lanserats det senaste året, och vi behöver sammanfatta läget: vad vill vi nu, vad är nästa steg, och nästnästa?

Prioriteringsdiskussionerna blir samtidigt ett underlag till den tredje utgåvan av Guide till forskningsinfrastrukturen, RFI:s långsiktiga vägvisare, som ska ges ut 2011.

Bland forskningsinfrastrukturer som idag befinner sig i planerings- eller uppbyggnadsfas nämner Juni Palmgren bland annat teleskopet E-ELT, European Extremely Large Telescope, som ska byggas i Chile och stå färdigt 2018.

— Under hösten kommer Sveriges medverkan i E-ELT att diskuteras med de svenska astronomigrupperna. Flera andra spännande infrastrukturer på Europanivå kommer också inom kort att gå från planering till implementering och vi behöver diskutera hur Sverige och Norden ska vara med. Det gäller bland annat den högpresterande datorresursen prace, biodiversitetsprojektet LifeWatch, nätverket av forskningsbiobanker bbmri och den samhällsvetenskapliga undersökningen European Social Survey.

Text: Anders Nilsson

Senast uppdaterad: 2010-06-30
Vid halvårsskiftet 2010 fick Vetenskapsrådet två nya huvudsekreterare. Läs om Sven Stafström, huvudsekreterare för natur- och teknikvetenskap.