Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Bred satsning på grundforskning gör forskarna snabbfotade

Satsningar på grundforskning och strategiska områden är en bra kombination som ger forskningsfinansieringen möjlighet att hänga med i utvecklingen. Det säger Sven Stafström som den första juli blev ny huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap.
Det är viktigt att sprida förståelsen för att satsningar på strategiska områden går att kombinera med satsning på grundforskning, menar Sven Stafström.

— Kombinationen att ge stöd till projekt som forskare söker och att välja ut intressanta områden för riktade insatser ger en dynamik i systemet. En bred satsning på grundforskning gör att man blir snabbfotad och lättare kan följa med och hoppa på intressanta tåg när nya områden dyker upp.

Grundforskning i kombination med strategiska satsningar är en av tre forskningspolitiska frågor som han lyfter fram som särskilt viktiga. De andra två är internationellt samarbete och tydliga karriärvägar för unga forskare.

— Samarbeten inom Norden och Europa ger forskningen ytterligare en möjlighet att utvecklas, inte minst kring intressant infrastruktur som Max IV och ESS. Och är inte den akademiska karriären intressant riskerar vi att tappa personer som vi kunde ha haft stor nytta av i akademin.

Sven Stafströms egen forskarkarriär började vid Linköpings universitet där han disputerade i teoretisk fysik 1985. Året efter fick han en anställning som forskarassistent vid samma universitet, senare ett lektorat och år 2000 en professorsanställning. Hans forskning handlar bland annat om elektrontransport i organiska ledare samt studier av kolnanorör och fullerenlika material, en forskning som under många år fått stöd från bl.a. Vetenskapsrådet.

Huvudsekreterartjänsten tillträder han den 1 juli, då han efterträder Arne Johansson som då varit huvudsekreterare för natur — och teknikvetenskap i sex år, vilket är det längsta man kan vara. Redan under våren har han börjat nya jobbet på deltid. En dag i veckan har han åkt från Linköping till Stockholm för att successivt fasas in i de nya uppgifterna.

Tre år i ämnesrådet
— Det här är ett av de finaste jobb man kan ha om man är intresserad av hur forskningsmedel fördelas och att de används på ett bra sätt. Jag tvekade aldrig att söka jobbet. Det är jätteskoj att jag fick det.

Han är ingen nykomling i Vetenskapsrådet korridorer. Efter tre år som ledamot i ämnesrådet har han en viss insikt i vad huvudsekreterarskapet innebär.

— Jag vet vilka frågor som behandlas, känner till vårt uppdrag och kan beredningsprocessen väl. Att bereda och bedöma ansökningar är vårt viktigaste uppdrag och det måste göras med kvalitet. Det är en viktig uppgift för Vetenskapsrådet och ämnesråden att kvalitetssäkra och utveckla beredningsprocessen.

Centralt i den processen är den kollegiala sakkunnigbedömningen, diskussioner i beredningsgrupperna samt yttranden om ansökningarna.

— Man måste se till att yttrandena är sakliga och ger de sökande konstruktiv kritik.

Som huvudsekreterare för ämnesrådet är det betydelsefullt att vara synlig i forskarsamhället, menar Sven Stafström. Därför tänker han resa runt på de svenska lärosätena och träffa forskare. Men han vill också påverka övriga samhället.

— Det är viktigt att sprida budskapet att satsning på grundforskning är av stor betydelse för långsiktig utveckling av kunskapssamhället och för utveckling av ny teknik.

Text: Siv Engelmark

Senast uppdaterad: 2010-06-30
Vid halvårsskiftet 2010 fick Vetenskapsrådet två nya huvudsekreterare. Läs om Juni Palmgren, huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer.