Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Hennes uppdrag är att göra Europas forskning ledande

Máire Geoghegan-Quinn, EU:s nya forskningskommissionär. Foto: EU

Máire Geoghegan-Quinn, EU:s nya forskningskommissionär. Foto: EU

Förutsättningarna för att förverkliga visionen om ett sammanhållet forskningsområde i Europa har aldrig varit bättre, nu när EU med sin nya tillväxtstrategi, EU2020, fört upp forskning och utveckling i topp på den politiska agendan. Det menar Máire Geoghegan-Quinn som är EU:s nya forskningskommissionär sedan februari 2010.
Du är den första EU-kommissionären för forskning OCH innovation. Betyder det att EU:s forskningspolitik kommer att bli mer inriktad på behovsstyrd forskning?
Behovsstyrd eller tillämpad forskning har en viktig uppgift att fylla om vetenskapen ska bidra till att skapa arbetstillfällen och tillväxt i Europa. För att forskningen ska resultera i produkter som efterfrågas på marknaden måste vi ha ett starkt fokus på tillämpad företagsdriven forskning som kan omvandlas till nya innovationer och på att stärka kedjan från idé till produkt.

Samtidigt får man inte glömma att grundforskning som bedrivs utan kommersiellt syfte också kan ha en stor ekonomisk inverkan. Många uppfinningar som vi tar för givet är resultatet av sådan forskning — tänk bara på Internet. Oavsett vilken forskning det handlar om är det viktiga att vi satsar på den allra bästa forskningen, och att vi blir bättre på att fördela medlen på ett strategiskt och innovativt sätt.

Vilka är utmaningarna för att göra Europa till en ledande forskningsregion?
Europa är redan en ledande forskningsregion, men vi är inte den ledande regionen. I ett försök nyligen att skatta olika regioners konkurrens- och innovationskraft nådde de gamla medlemsländerna (eu15) upp till 82 procent av USA:s poäng, medan de nya bara nådde upp till 57 procent. Och Kina kommer starkt. Så vi måste absolut bli bättre. Den viktigaste utmaningen är att göra Europa till en enda sammanhållen forskningsregion. Det finns en rad hinder för detta. Exempel på det är fragmentiseringen och överlappningen av de nationella forskningsinsatserna, att vi satsar för lite resurser — både offentliga och privata — på forskning och utveckling. Barriärer som hindrar kunskap och forskare att röra sig över gränserna och byråkratiskt krångel är annat som står i vägen.

Vad kan du och EU-kommissionen göra för att möta dessa utmaningar?
Vi måste stärka länkarna mellan alla sidorna i "kunskapstriangeln" — högre utbildning, forskning och näringsliv. Under mina företrädare har framsteg gjorts, men mycket kvarstår. Min ambition är att den forsknings- och innovationsstrategi som jag kommer att presentera till hösten ska bli ett rejält lyft.

EU:s forskningsstöd har stor strategiskt betydelse, men unionen står bara för fem procent av all forskningsfinansiering i Europa. Vi måste ha en samordnad strategi för de övriga nittiofem procenten också. Medlemsstaterna måste se sina forskningssatsningar som delar i en större helhet. Det betyder bland annat att man måste sätta av tillräckligt mycket resurser i transnationella samarbeten, exempelvis i form av så kallad "Joint programming" och i storskaliga infrastrukturprojekt som enskilda länder inte kan bekosta.

En av dina viktigaste uppgifter blir att utforma det nya ramprogrammet, som ska löpa från 2013. Hur kommer det att skilja sig från de tidigare?
Jag har tillsatt en oberoende expertgrupp som ska utvärdera det nuvarande ramprogrammet. Deras rapport kommer till hösten, och jag vill inte föregripa slutsatserna. Men rent generellt har jag sagt att jag vill fokusera på de stora utmaningar som Europa står inför: klimatförändringarna, energisäkerhet, livsmedelssäkerhet, hälsofrågor och den åldrande befolkningen.

Hur skulle du vilja att det europeiska forskningsrådet, ERC, utvecklas? Många anser att det är underfinansierat.
ERC har snabbt fått ett högt anseende i forskarvärlden sedan det bildades 2007. erc skiljer sig från övriga delar av ramprogrammet eftersom det är inriktat mot enskilda forskare och fördelar medel uteslutande efter vetenskapliga meriter. Sådan frontforskning är vital, samtidigt måste vi också ha ett starkt fokus på företagsdriven, tillämpad forskning. Hur dessa två ska balanseras mot varandra är en viktig fråga att ta ställning till inför kommande forskningssatsningar.

Samarbetsprogrammen, som är en del av ramprogrammen, kritiseras ofta för att de innebär byråkratiskt krångel. Kommer det att bli förändringar på den punkten?
För bara någon månad sedan la jag fram en plan för att förenkla proceduren för att delta i EU-finansierade projekt och göra medverkan transparent och attraktiv för forskare och företag.

Först steget är att genomföra de förbättringar som är möjliga med nuvarande regelverk, som exempelvis bättre it-stöd och mer enhetliga ansökningsformulär. Nästa steg är att förändra det ekonomiska regelverket för att åstadkomma mer radikala förenklingar utan att göra avkall på kontrollen. Detta kräver beslut i ministerrådet och EU-parlamentet. Det tredje steget, som också kräver legala förändringar, är att ändra finansieringsmodell i kommande ramprogram. Ett alternativ är att "betala för resultat". Istället för att redovisa enskilda utgiftsposter får mottagarna då en klumpsumma för att genomföra viss forskning och ska sedan redovisa att de gjort så på ett effektivt och bra sätt.

Vad krävs för att EU:s vision om ett europeiskt forskningsområde ska bli verklighet?
Politisk vilja är avgörande. Frågan ligger i topp på den politiska dagordningen på ett sätt som aldrig skett tidigare, i och med att EU har gjort forskning och utveckling till en av hörnstenarna i den nya strategin för sysselsättning och tillväxt, EU 2020. Det är ett unikt tillfälle som vi måste utnyttja till fullo. Det viktiga är att vi får en fungerande "inre marknad" för innovation. Förutsättningen för det är samarbete och samordning av resurser. Vi måste alla — kommissionen, medlemsstaterna, industrin, forskarna — ändra vårt sätt att tänka och arbeta.

Text: Michael Lövtrup

Senast uppdaterad: 2010-06-30