Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Kraven höjs på att forskning ska betala sig

Runt om i världen pågår en rad försök att mäta vilka forskningsstrategier som ger bäst utfall. När det nordiska nätverket NIRPA höll en workshop var detta en av punkterna på dagordningen.
Runt om i världen pågår en rad försök att mäta vilka forskningsstra-tegier som ger bäst utfall. När det nordiska nätverket NIRPA höll en workshop var detta en av punkterna på dagordningen.

— Vi vill lära oss mer om hur andra länder arbetar med forskningsfinansiering, hur de styr och följer upp sina satsningar. De nordiska länderna är små och vi har mycket att vinna på att samarbeta kring till exempel internationella observationer och analyser, säger Lars M Nilsson, projektledare för nirpa vid Vetenskapsrådet.

NIRPA, som står för Nordic Network for International Research Policy Analysis, är ett tvåårigt projekt som drogs igång för ett år sedan på initiativ av Vetenskapsrådet. Finansierar gör NordForsk. Målet är att bygga upp samarbete kring forskningspolitisk omvärldsanalys i Norden. Den första av de tre internationella workshops man planerar, hölls i april i Stockholm och arrangerades av Vetenskapsrådet.

Flera av deltagarna tog upp hur forskningskartan idag håller på att ritas om. Finansieringen av forskning står still i många europeiska länder, medan nya forskningsländer som Saudiarabien satsar stort och Kinas mål är att tre procent av bnp ska gå till forskning 2020.

— Samtidigt ökar kraven på att forskningen ska betala sig. Politikerna vill ha avkastning på sina satsningar, sade professor James Wilsdon från Royal Society i Storbritannien.

Att satsningar på medicinsk forskning har gett resultat, det vet vi, menade Dr Stefano Bertuzzifrån amerikanska National Institutes of Health, NIH — väldens största forskningsfinansiär med en budget på 31 miljarder dollar.

— Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har halverats sedan 1960-talet, livslängden har ökat med sju år på samma tid tack vare bättre behandling, nya mediciner och kunskap om riskfaktorer, sade han.

Någon detaljerad analys av utfallet av investeringarna i forskning har inte gjorts tidigare. Nu höjs dock röster i bland annat kongressen med krav på att visa att forskningen som stöds betalar sig.

— Vi har börjat bygga upp system för att samla in data som kan ge oss en uppfattning om resultatet. Vi vill spåra vilka avtryck pengar från NIH gjort i form av nya läkemedel, bioteknikföretag eller innovationer i form av ekonomiskt värde. Vi kan sedan använda data till exempel för prioriteringar, för att se var luckorna finns.

Pilotprogram mäter påverkan
Intresset för försöken att värdera forskningens nytta är stort. Vetenskaps-rådets amerikanska motsvarighet nsf, National Science Foundation, startade för ett år sedan ett pilotprogram, Star Metrics, för att mäta investeringar i forskningens påverkan på innovation,
vetenskap och konkurrenskraft.

— Målet är att till exempel kunna karakterisera sådant som åldersfördelningen bland forskare, balansen mellan grund- och tillämpad forskning, med avsikt att få ut mest från forskningen, sade Julia Lane från NSF.

Ett annat program, forskning om forsknings- och innovationspolitik, avser att analysera och evidensbasera erfarenheter från olika forskningspolitiska satsningar. Mätningarna ska grundas på ett teoretiskt ramverk, inkludera vetenskapligt, ekonomiskt och socialt utfall samt vara upprepbara och generella. Målet är också att de ska vara automatiska och minska pappersarbetet för forskarna.

— Vi vill skapa lämpliga mätverktyg som fångar in viktiga dimensioner i vetenskapliga prestationer, sade Julia Lane och berättade att man i Brasilien redan har ett system där forskare och studenter registreras i nationella databaser. De är länkade till vetenskapliga databaser så att forskares publicerade artiklar automatiskt förs in i systemet.

Andra parametrar kan vara vilka arbeten studenterna får, om de söker och får patent, bildar bolag, eller andra intressanta uppgifter.

NIRPA:s nästa workshop kommer att arrangeras av Norges forskningsråd och handla om hur man med så kallad scenario-teknik försöker förstå hur utvecklingen ser ut inom några år för den nordiska forskningens viktiga områden.

Text: Siv Engelmark

Senast uppdaterad: 2010-06-30