Vetenskapsrådet
Forska logga
En tidning från Vetenskapsrådet om forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation

Kultur och hälsa går hand i hand

örter som används för att bota s.k gsisi siknis i Nicaragua. Foto:  Johan Wedel

Ett projekte har studerat hur man i Nicaragua försöker integrera traditionell och västerländsk medicin för att komma till rätta med utbrott av så kallat gsisi siknis (av engelskans crazy sickness), ett transtillstånd som yttrar sig i våldsam aggressivitet. Foto: Johan Wedel

De nio projekten i Vetenskapsrådets forskningsprogram Kultur och hälsa har spänt över ett brett fält och inbegripit såväl estetiska ämnen som psykologi, sociologi, antropologi och folkhälsovetenskap. Nu är projekten avslutade.
Utlysningen var ett uppdrag från regeringen och skulle enligt instruktionen ha en mång- och tvärvetenskaplig karaktär. Ett av de nio projekt som fick dela på sammanlagt 15 miljoner kronor under perioden 2006—2008 handlar om hur potensläkemedlet Viagra förändrat bilden av manlighet. Ett annat handlar om kopplingen mellan fritidsaktiviteter och hälsa och tankeskärpa för äldre.

Adopterade barns rätt till sin ursprungskultur, hur Sverige sedan andra världskrigets slut sett på sjuka och handikappade flyktingar samt det tidiga 1900-talets hetsiga debatt om hur tuberkulos hos barn botades bäst — med sol, ljus och luft eller med kirurgi — är föremål för studierna i andra projekt.

Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, var ordförande i den beredningsgrupp vid Vetenskapsrådet som bedömde ansökningarna till programmet.

— Vi var eniga om att välja en bred definition av kultur och hälsa. Jag tycker att de nio forskningsprojekten förmått ge nya perspektiv och ställa nya frågor. Dessutom är det roligt att programmet har bidragit till nya nätverk.

Hon är imponerad av hur många publiceringar programmet genererat och menar att riktade satsningar kan vara ett bra sätt att ge ett nytt forskningsområde en startknuff. Men det finns också risker.

— Jag har sett andra exempel på forskningsområden som tagit fart och sedan nästan försvunnit i tomma intet igen, när en sådan här satsning tagit slut. Så initialt är det bra, men det kräver uppföljning om man tycker att det är viktig forskning som bör finnas kvar.
I början av maj hölls en konferens där forskarna presenterade sina rön och diskuterade framtiden för kultur och hälsa som forskningsområde. Många deltagare vittnade om ett ökat intresse från bland annat vården, omsorgen, kommunerna och landstingen för hur kultur kan bidra till ökad hälsa och ökat välbefinnande.

— Utlysningen låg helt rätt i tiden. Sedan den gjordes har forskningsområdet formligen exploderat, menade Daniel Västfjäll från psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, en av dem som undersökt hur människor påverkas av musik.

Det är en positiv utveckling, men innebär också ett stort ansvar för forskarna på området, ansåg Töres Theorell från institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, som tillsammans med en rad kolleger studerat om en ledarskapsutbildning med kulturella inslag kan generera bättre ledare. Han betonade vikten av att forskningen nu hjälper till att omsätta rönen i praktisk nytta i samhället.

— Vi forskare behöver prata know-how nu, sade Töres Theorell. Det räcker inte att säga att kultur är bra för hälsan. Vi måste svara på hur — hur ska man göra, konkret? Läkare måste få veta hur de kan använda den här kunskapen. Annars är risken att vi får en rejäl backlash om man på ett okänsligt sätt börjar skriva ut kultur på recept utan att veta vad man gör.

Text: Anders Nilsson

Senast uppdaterad: 2010-06-30
På www.vr.se finns en dokumentation av konferensen där forskarna presenterade sina projekt.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster En skrift som handlar om projekten inom forskningsprogrammet kommer också under sommaren.